2011


Januari.
Trots snö och rusk som aldrig förr började året fint. Kanske inte nyårsdagen för den var mest misär men januari liksom. Januari var fint. Jag var peppad, glad, lycklig och kände en sådan där barnslig förväntan inför året som komma skulle. Enligt facit skulle det bli det bästa året hittills och peppen var obeskrivlig. 


Jag suktade efter fina (och alldeles för dyra!) väskor, hade tulpaner på rummet som fick mig att le, gick hos logopeden som fick mig att känna mig som tre år, gråta och vara rebellisk för att jag inte fick sjunga. Gick på min första tjänstemanna-"kockoff" och lärde känna en hel drös underbara människor, köpte biljetter till Sara Bareilles (vilket gjorde mig sådär skriklycklig), impulsshoppade en lite för dyr väska och tävlade om ett scholarship på Musicians Institute i LA. Köpte nya favoritlakan som fick mig att vilja ligga i sängen dygnet runt. Och så skrattade jag. Ofantligt mycket. Så himla himla härligt!







Februari
Årets andra månad började med skratt. En vecka av grupparbete och grupprum och skratt tills tårarna rann. Jag snöade in totalt på ett par silvriga converse, repade med husbandet, hade nejlikor hemma och köpte nya klänningar, längtade efter sommaren och spanade på heta män. Men jag var lite ledsen i februari också. Ibland var det som att en dimma drog in över mig och jag såg bara grått, grått, grått vart jag än vände mig. Som tur var fanns det ändå fantastiska ljuspunkter i min vardag som gjorde allting härligt ändå - som till exempel mitt första gig med Göteborgs Nations Husband, eller bara en helt vanlig måndag.. 


Sist men absolut inte minst: i ett ögonblick av alldeles för ivrigt, euforiskt salsadansande på spexfesten lyckades jag falla pladask. Tur att älsklings C var där och plockade upp mig för kvällen slutade efter många om och men med ett besök på akuten. Brutet båtben och vänster arm i gips (min favoritarm!). Mitt tålamod prövades hårt under tiden som gick, men eftersom jag är slug som en räv (?) utnyttjade jag självklart! mitt handikapp och myglade till mig gratis diskning i korridorsköket samt fick andra att bära mina grejer. 
Man får ju inte vara dum! 

Mars
I mars kom VÅREN. Underbara, härliga våren som jag älskar så mycket. Med fågelkvitter, solsken och knoppar överallt. Jag trodde under ett mycket kort men oerhört optimistiskt ögonblick att jag skulle slippa gipset efter bara två veckor, men oh vad fel jag hade. 8 veckor till blev domen. Så jag fortsatte spela fotboll och längta efter att få slippa klumpen, samtidigt som armen blev allt mer illaluktande.. Åkte hem en sväng till Göteborg och hade det fantastiskt - åt årets första glass, dansade, pussade pudlar och njöt av livet. Vi gick på spex för första gången, skrattade så vi grät och gjorde upp planer att söka själva.. Myste i Malmö med D, hade en vild utgång och världens härligaste bakisdag.. Efter det lyckades jag fixa så jag fick världens överjävligaste kräksjuka och tyckte mycket, mycket synd om mig själv..

'

April
April började med en VILD utgång med klassen. Herregud så roligt vi hade! Drinkar, utklädnad, mellanfester och efterfester och allt möjligt. Finaste D tog med mig på Johnossi, vilken lyx att få gå på gratiskonsert en helt vanlig onsdag och dessutom med en finfin person! Sedan blev jag sjuk. För typ hundrafemtioelfte gången under våren. Halsfluss stod på tur och jag trodde aldrig man kunde få sådär ont i halsen.. Men humöret var ändå på topp och jag gillade livet, nerbäddad med täcket upp till nästippen och hallonsaft i mängder. Efter att halsflussen lagt sig blev jag äntligen av med gipset, åkte till Göteborg och gick på årets första picknick, blev nästan, nästan Idol-kidnappad och skrev uppsats.


 En helg som sparades extra länge i lilla hjärtat var vårbalshelgen. Lund visade upp sig i vårskrud med sol, vårknoppar och en iskall vind. Helgen startade med roadtrip modell större runt hela Skåne med M och M - från Ystad till Simrishamn vidare till Malmö och Skanör. På lördagskvällen sjöng jag med husbandet på Vårbalen. Det som skulle bli en lugn kväll blev en av de bästa på hela året - först gig i AF-borgen och sedan vidare till Thomanders för ett överraskningsgig som slog alla rekord. Åh vad extremt lycklig jag var den kvällen alltså...

Maj
Tänka sig. Att maj 2011 skulle bli så otroligt, fantastiskt underbar. Herregud. Jag får lyckobubblor i magen bara jag tänker på det. Att ligga på en filt i gräset med fina vänner. Skratta i bunkern på SOL en hel dag istället för att skriva uppsats. Dricka mängder med vin. Springa så fort man orkar och känna som att man flyger fram. Känna syrendoft överallt. Det är lycka det. 


Stålmormor fyllde 80 år och firade med att åka till Rhodos, jag impulsköpte en ceriserosa jacka och hängde den på väggen som ett konstverk och pussade på hästar med D. Hade världens finaste födelsedag med parkhäng, sol, värme och överraskningsmiddag. Då mådde jag alltså. 


Sen så träffade jag ju honom också. Han som är den finaste killen jag någonsin träffat, som får mig knäsvag och hångelsugen och gråtfärdig och skrattbubblig i en enda salig blandning. Som säger att jag är det finaste som hänt honom, som torkar mina tårar och lurar mig att skratta. Som får mig att känna mig trygg. Lite mangosorbet och två dokumentärer senare och han var min. Obeskrivligt pirrigt och jag var skräckslagen mest hela tiden men samtidigt det mest underbara jag varit med om. Åh vad han är fin. 

Juni
Så kom sommaren. Efter att ha haft en helt fenomenal maj så kändes juni som ett oskrivet blad som bara väntade på att få bli lika innehållsrikt och härligt.. Jag och älskade C åkte till Kreta, badade, solade och låtsasadopterade en hund. Drack drinkar men betedde oss mest som pensionärer - sov, åt och solade. Så underbart skönt att bara få vara med en av de man tycker mest om i hela världen.. Vi firade midsommar också, såklart. En helt underbar midsommar på bästa stället i Olofsbo med allt som hör därtill - dans, dans, dans, nubbe, alldeles för god mat och bästa sällskapet i hela vida världen. Jag åkte tillbaka till lund en gång till, för att röntga min hand och träffa bästa J som ska åka med till Australien. Sedan var juni slut för den här gången.. 


Men juni var saknad också. Insåg att det var väldigt svårt att vara ihop med någon på distans - allt man vill göra men inte kan. Allt man vill säga som bara blir fel. Hur det kan kännas som att man nästan går sönder inuti för man inte riktigt vet någonting. Åh vad svårt det där är. Tur att jag har mina småbrorsor som gör livet lite lättare för en när man är ledsen..

Juli

I juli började jag jobba på Boomerang inne i stan. Jag var nervös som bara den innan, fastän jag jobbat där i Lund och kände till det. Nu såhär i efterhand kan jag ju konstatera att det inte hade behövts för jag fick verkligen bästa, bästa kollegorna och chefen och dagarna flöt på som bara den.. Åkte till landet och hängde med mormor, tog årets första dopp och spelade tennis. Jobbade, jobbade och jobbade, skrattade med L i butiken och fick första leveransen av dunjackor - smått overkligt mitt i sommaren.. 

Sedan kom han. Jag hade fjärilar i hela magen och han var nyklippt och så himla fin. När vi mötte upp C och J för att åka ut till Källö Knippla och äta middag kommer jag ihåg att jag var så satans nervös för hur alla som betyder mest för mig skulle tycka om varandra. Och tänka sig! Det blev en av de bästa kvällarna på hela sommaren. Kärlek.

Och jag minns så väl den där morgonen den 23 juli när jag vaknade med tårar i ögonen och ont i magen och först inte kunde förstå varför. När jag sedan gick in på twitter kom verkligheten tillbaka som ett slag i magen och jag började dagen med att gråta hejdlöst. En fullständigt galen människa hade gett sig på mitt lilla Norge. Åh vad det gjorde ont i hjärtat. 

Augusti
Augusti fortsatte i samma härliga stil som de andra sommarmånaderna och jag åkte ner till Lund en gång till för lite kärlek, badade, solade och drack vin. Men mest pussades jag.
Jag åkte till Scotland för att krama farmor, åt fish and chips och shoppade i Edinburgh. Var den enda under 75 på dominokvällen och åt alldeles för många småkakor. När jag kom tillbaka ångade jobbet på och jag började längta till mitt lilla rum igen, få sova i min säng istället för att trängas i den lilla 90 sängen med pudlarna, och jag var så jäkla pepp på att börja hösten på riktigt! Längtade efter mina lundavänner och alla tokigheter. 


Men så small det till ordentligt i min annars så bekymmersfria värld och jag golvades totalt. Grät och grät och snörvlade sönder tröjor och kände att jag inte riktigt orkade. Var så ofantligt tacksam över mumsen, C och familjen som stöttade mig så oerhört fint när jag var trasig som bara den. 
Och så kom den. Den fullständigt förlamande tröttheten som gjorde att jag inte orkade någonting. Visst hade det varit såhär hela sommaren till och från men när mörkret sakta men säkert började sänka sig över lilla Lund blev jag alltmer trött. 

September
Jag och finaste mannen åkte till Stockholm, myste på landet där vi bakade äpplepaj och pussades, hälsade på föräldrar och vänner och hade sedan låttävling hela vägen ner till Lund igen. Åh vad jag behövde de där dagarna, med massor av kärlek och inga ledsenheter. 


Började på min nya kurs utan J, som var så svår att jag ångrade att jag hoppat på den och ville mest ligga hemma under täcket, grät så himla mycket och fick fler och fler dåliga besked. Var sjuk en sväng och kunde inte vara med på spexuppträdandet som jag längtat så efter, utan fick istället ligga hemma och snörvla ikapp med vinden utanför. Tentapluggade och ville till slut kräkas på alla termer om hjärnan jag inte förstod, längtade så efter sommaren och pudlarna och C men försökte peppa så gott det gick ändå.. 


Livet var verkligen en berg och dalbana i september, så dåligt som jag mådde och så ledsen som jag var varje dag har jag inte varit på 4 år. Utan alla fina människor runt omkring som torkade mina tårar, peppade och lyssnade hade det blivit mycket, mycket värre än vad det blev.. 

Oktober
I oktober bloggade jag nästan ingenting alls. Jag låg mest i min säng och var ledsen, förbannade livet och tog smäll efter smäll. Jag orkade helt enkelt inte, kände mig som en urvriden trasa och inte blev det bättre av att mina levervärden var på tok för höga och jag fick gå och ta massor med prover stup i kvarten. Trots all misär så var jag ändå väldigt glad vissa stunder. Jag åkte hem och hade en härlig helg med familjen, pudlarna och vännerna, något jag behövde mer än väl. Hade också min absolut värsta fylla någonsin - kombinationen dåliga besked, orkeslöshet och för mycket av det goda blev katastrofal. Hade inte mumsen varit där då hade jag aldrig kommit hem. Tack gode gud för honom. Misären när jag vaknade på morgonen var total, natten var som ett becksvart mörker i minnet och min cykel hade blivit snodd. Aldrig mer alltså. 

November
I november tog jag tag i livet igen. Bestämde mig för att allting helt enkelt inte går att fixa och att det ibland är bättre att svälja sin stolthet och göra något som får en att må bättre. Sagt och gjort, jag bytte kurs och den sten jag haft i magen sista tiden försvann. Vi repade febrilt med spexet inför GA balen, jag letade balklänning exakt överallt och hittade absolut ingen. När kvällen väl kom hade jag fått tag på en som var precis som jag ville ha den, spexet gjorde fullständig succé på kvällen.. GA lunchen var i det vildaste slaget - män i bar överkropp och nästan alla lunds finest i en enda stor härlig förfestdimma och avslutades med chips och dipp hos världens finaste. Då var jag allt lycklig. 


Vi åkte till London - min absolut bästa grej på hela hösten. Fyra dagar fyllda med lycka och kärlek, shopping, sightseeing, fotboll, musikal och öl. Kunde inte haft en bättre resa och definitivt inte haft ett bättre ressällskap. 


Jag kände mig mer och mer GLAD och livet var riktigt härligt.

December
Avslutade årets sista månad med mys. Lussekatter, lucia, middagar och allt annat sånt där som gör livet fint strösslades över mig och jag bara njöt. Sa hejdå till D, gjorde hemsidor och pussades. Man kan aldrig få för många pussar. Så styrde jag resan hem till Göteborg igen och firade jul med tomte och klappar och allt som hör till. C kidnappade mig och tog med mig på SPA - världens bästa juklapp och vi badade så mycket badtunna och bubbelpool att jag blev sjuk, fick alldeles skrynkliga fingrar och åt hotellfrukost med våfflor.. Nyår firades in med ett härligt gäng, tokmycket mat och avslutades med champagne och raketer på Götaplatsen.  





2011. Året då himmel mötte helvete. 
Inte bara för mig utan även för nära och kära runtomkring. Jag packar ner många lyckliga stunder i minnet men framförallt tar jag med mig vetskapen om att man alltid är starkare än vad man tror och att livet även i nattsvarta stunder blir ljusare igen. Det finns alltid någonting att bli lycklig av igen, det finns alltid någonting att leva för.